I väntans tider

Själva förlossningen brukar gå väldigt snabbt. Som regel fölar stoet ensam och vanligaste tidpunkten är på natten då det är lugnt och tyst i stallet. Därför är det lätt att man försitter chansen att hjälpa till om något håller på att gå fel. Många föl har kunnat räddas till livet genom att man i tid uppmärksammat att komplikationer tillstött. Fölvakter av olika slag är bra bäst är dock en TV-övervakning.

Navelområdet måste kontrolleras noga. Är man med vid förlossningen kan man binda av navelsträngen och jodda stumpen enligt gammal rutin. Har stoet fölat själv ska man som sagt vara noga med daglig kontroll för att se att inte området runt naveln inflammeras. Ibland kan det komma urin genom navelsträngen och då är det viktigt att veterinär tillkallas för ev behandling.

Kort stund efter förlossningen gör som regel fölet försök att resa sig för att komma åt juvret för en första skvätt mjölk. Ibland kan det ta upp till några timmar innan den lyckas. Det är viktigt att man inte för tidigt försöker hjälpa fölet upp. Ofta blir denna hjälp ödesdiger då fölungen under hjälpen anstränger sig så kraftigt att den sedan inte orkar upp på egen hand. Lämna därför det nyfödda fölet i fred så brukar allt i de flesta fall ordna sig utan problem.

Har man en svag fölunge som trots allt inte orkar upp kan det vara bra att mjölka ur en skvätt av råmjölken i en nappflaska och ge den. Ofta behöver man inte ge med flaska mer än några gånger så orkar den sedan upp av sig själv. En klok åtgärd är att dessutom frysa in en flaska med råmjölk ifall stoet skulle dö eller få någon form av juverinflammation.

Var noga med att kontrollera att fölet haft avföring och att det urinerat. Om inte tarmbecket har gått är det bra att ha ett miniatyrlavemang att tillgå.

Bettfel kan upptäckas tidigt och en munkontroll ska ingå i rutinundersökningen. Över- eller underbett kan försvåra foderintaget och är således viktigt att ha uppsikt över. I vissa fall förekommer också s k gomspalt som kan medföra att fölungen får ut mjölken genom näsborrarna. Detta är också ett fall för veterinären.

Den földiarré som förekommer då stoet kommer i sin första brunst efter fölningen får anses som mer eller mindre normal. Här är det väsentligt att man kontrollerar att diarrén verkligen slutar då stoets brunst upphört. Földiarré är dock en vanlig orsak till att ett föl dör.

Det finns diarréer orsakade av virus, bakterier och parasiter det gäller därför att så snabbt som möjligt komma underfund med orsaken så att en riktig behandling snabbt kan sättas in. En vanlig orsak till diarré är att fölet börjar slicka på stoets saltsten.

Tidig avmaskning är ytterst viktig då många av hästens parasiter kan ge katastrofala följder för det lilla fölet. Många av fölets ibland förekommande kolikanfall kommer sig just av höggradig parasitförekomst. Att avmaska stoet i nära anslutning till fölningen har numera blivit en rutin, men därmed får man inte glömma att avmaska fölet.

Att skydda sitt föl mot stelkramp och hästinfluensa måste anses som självklart. Det skydd stoet ger fölet i detta avseende genom råmjölken upphör vid 3-4 månaders ålder. Rådgör med veterinär om vaccinationsrutiner.

Lunginflammation hos föl är en annan orsak till att många föl dör. Daglig kontroll av fölen är nödvändig. Kontrollera gärna fölen på betet kvällstid då fölen i regel springer omkring eftersom det blivit svalare. Onormalt snabb andning och eventuell hosta kan då observeras och man har möjlighet att snabbt få fölet under behandling.

Fölsjuka eller s k Rhodococcusinfektion är ett gissel för många stuterier. Orsaken är en jordlevande bakterie som angriper fölets lungvävnad så att bölder bildas. Jorddamm är en högriskfaktor för föl, då bakterierna kan komma in i fölens andningsvägar. Undvik därför att släppa ston med föl på dammiga och torra marker.

Fölet får hög feber och andas med svårighet. Hosta och varigt näsflöde hör också till symptombilden. Tidig diagnos är ett måste för att kunna få ett bra behandlingsresultat.

Avvänjningen av fölungen är en känslig procedur. De flesta uppfödare har sina rutiner som fungerar bra huvudsaken är att fölet inte går kvar hos mamman tills nästa fölning. En annan viktig sak att tänka på är att inte transportera fölet till en annan miljö förrän det avvants helt färdigt från moderstoet.

Föl som av en eller annan anledning förlorar sin mamma kan antingen födas upp på konstgjord väg eller eventuellt adopteras av ett annat sto. Tar man på sig att uppföda en fölunge på konstlad väg med mjölkersättningsmedel ska man ha klart för sig att ett oerhört krävande arbete stundar.

Mycket enklare blir det om man lyckas få tag på en fostermor. Ett knep att få den nya mamman att acceptera fölungen är att spraya både föl och sto med exempelvis hårspray då känner inte stoet några främmande dofter.

Om det finns fler hingstar av ponnyraser i Östergötland som inte precenterats
här var vänlig kontakta webmaster Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar,
du måste ha Javascript aktiverat för att visa den . Likaså om du hittar felaktigheter i texten.
www.ostgotaponny.se

Poängsystemet på en ponnyutställning

Varje häst bedömms med poäng 1 - 10 i fem grupper:

1 Typ
2 Huvud, hals och bål
3 Extremiteter och deras korrekthet
4 Rörelser i skritt
5 Rörelser i trav

Den sammanlagda poängen ger:

     40 - 50 Guld

     36 - 39 Silver

           - 35 Brons

Hästarna  placeras i poängordning i sin klass. 1:orna går vidare till BIR

Bilden visar Ursus 512, BIR och Reserv BIS 2007

Vilka hästar går vidare ?

Bäst i rasen  - BIR och reserv BIR

Om det finns 3 hästar eller fler i en ras utses BIR

Om det finn 5 hästar eller fler i en ras utses även reserv BIR

Bästa föl

Alla årsföl alla raser tävlar om Bästa föl

Bäst in Show - BIS och reserv BIS

Varje BIR och reserv BIR samt de hästar som uppnått 40 poäng eller mer även om det inte fanns tillräckligt med hästar i en ras för att ha en BIR, tävlar vidare om titeln Bäst in Show - BIS samt reserv BIS

Bilden visar Princess Fiona of Olympus BIR och BIS 2009